Dagens händelse.
Idag tänkte jag vara lite snäll mot änderna nere vid sjön, så jag tog en halv limpa vörtbröd och traskade ner till sjön med Sandro i vagnen... Bara det gjorde jag med livet som insats då det var glashala stentrappor ner till vattnet där de små liven höll hus. Två svanar var dör också som stod och fräste. Nej, varken Lennart eller Gunde var där, det var riktiga fåglar.
Lite skrajset så tog jag upp brödet och helt plötsligt har jag fyrtio jävla änder som hackar mig på fötterna och två svanar väldigt väldigt nära.
Det blev i princip hela brödskivor som kastades i ren panik med försök att ge svanarna mest för att de inte skulle bli arga, inte tänkte jag på att de har väldigt mycket längre hals och därmed tog längre tid att komma ner till brödet. Svanarna fick inte en enda bit.
Sen skyndandes det därifrån. Utan att ha räknat med att det var hala trappsteg upp från sjön också. Jag kände att jag inte hade tid så jag genade genom träden upp på stigen med varenda andjävel efter mig. Sen jagade de mig en bit och jag hörde hur svanarna flaxade. Hua, det var läskigt och inte alls lika mysigt som jag trodde när jag packade ner brödet.
Sen tog jag mig upp till banken. Vi har myntsparat och jag tänkte att istället för att ha dem skräpandes hemma så skulle jag växla in dem. Detta skulle gjorts förra veckan, men då hade jag sönder maskinen efter hälften av mynten och banken ville inte ta emot dem manuellt (eller vad det heter) så jag fick snopet gå hem med mynten igen. Vet ni hur tungt det är med två tusen i mynt, by the way? Jag vet, så om ni någonsin undrar, så vet ni vart ni ska vända er.
Idag när jag tog mig upp till banken (ja, upp, det är uppförsbacke hela vägen) så stod det på maskinen: "Automatjävel ur bruk". Inte riktigt så stog det, jag har modifierat det lite till hur jag tycker att det ska stå. Så jag gick återigen hem med mynten. Men det var nerför.
gott nytt år till alla er som läser.
Lite skrajset så tog jag upp brödet och helt plötsligt har jag fyrtio jävla änder som hackar mig på fötterna och två svanar väldigt väldigt nära.
Det blev i princip hela brödskivor som kastades i ren panik med försök att ge svanarna mest för att de inte skulle bli arga, inte tänkte jag på att de har väldigt mycket längre hals och därmed tog längre tid att komma ner till brödet. Svanarna fick inte en enda bit.
Sen skyndandes det därifrån. Utan att ha räknat med att det var hala trappsteg upp från sjön också. Jag kände att jag inte hade tid så jag genade genom träden upp på stigen med varenda andjävel efter mig. Sen jagade de mig en bit och jag hörde hur svanarna flaxade. Hua, det var läskigt och inte alls lika mysigt som jag trodde när jag packade ner brödet.
Sen tog jag mig upp till banken. Vi har myntsparat och jag tänkte att istället för att ha dem skräpandes hemma så skulle jag växla in dem. Detta skulle gjorts förra veckan, men då hade jag sönder maskinen efter hälften av mynten och banken ville inte ta emot dem manuellt (eller vad det heter) så jag fick snopet gå hem med mynten igen. Vet ni hur tungt det är med två tusen i mynt, by the way? Jag vet, så om ni någonsin undrar, så vet ni vart ni ska vända er.
Idag när jag tog mig upp till banken (ja, upp, det är uppförsbacke hela vägen) så stod det på maskinen: "Automatjävel ur bruk". Inte riktigt så stog det, jag har modifierat det lite till hur jag tycker att det ska stå. Så jag gick återigen hem med mynten. Men det var nerför.
gott nytt år till alla er som läser.
Kommentarer
Postat av: Britt-Inger
Det är alltid roligt att läsa om dina äventyr. När grabbarna var små så hände det också att vi matade änderna. När vi var med Giovanna när hon var liten, en gång så steg herr svan ur vattnet. Då backade vi alla. Änderna var väl lite får hungriga, du får nog gå ner fler gånger. Idag var det en mamma som stog nere vid kyrkviken och matade änder. Dom flockade sig runt hennes fötter. Så du får gå ut och träna andmatning. GOTT NYTT ÅR på Er
Trackback
