Nobody´s perfect.

Vin på sjökrogen får bli en annan dag, för det var inte riktigt preppat för barnvagn på uteserveringen, så vi gick och köpte en flaska vitt vin och satte oss på balkongen istället.
Ut med barnvagnen och katten skulle visa sig på styva linan.
A: -Men se till att hon inte hoppar.
Jag: -Suck, hon har ju aldrig ens varit påväg, hon är på tok för feg. Skål älskling.
Vad tog det? Max fem minuter, sen har vi katten på fönsterblecket, hoppat från balkongen, finns inte en möjlighet att nå henne. Hjälten A skulle in i sovrummet och öppna fönstret när man hör naglar mot en griffeltavla. Eller klor på ett fönsterbleck, det låter likadant. Sen landade hon på grannens stenaltan med ryggen först.
Men allt slutade gott, A hämtade in henne och nu sitter vi inte på balkongen längre. Det är kanske inte meningen att jag ska få njuta med vin i solen.

Jag är lycklig! Solen skiner och jag ska ner till sjökrogen och dricka vin. I somras såg jag hur alla satt ute och drack vin och rökte och jag blev så himla avundsjuk och har längtat på detta sen dess. Cigaretten får jag helt enkelt avstå från.
Sen blir det after work. Vilket hårt jobb det är att vara mammaledig...

Jag tänkte lyxa till vardagen lite med en ny tröja, men var lite osäker. Kommer hem och provar (för vem orkar någonsin prova saker i affären?) och var fortfarande lite osäker. Jag lyfter ur lillskiten ur barnvagnen och "URK" säger den lille söta sonen. Kräk på tröjan, och in i tvätten. Guuud, I just love being a småbarnsförälder.
Nåja, jag ska inte bara klaga, nu behöver jag ju inte undra om jag ska ha kvar den eller lämna tillbaks den, så nu är jag egentligen rätt nöjd. Heaven.

Annars:
Status tandvärk: Kanon. Måste berätta något som jag förmodligen ska hålla tyst om, för det är lite pinsamt. Jag hade en tid till tandläkaren på fredag och skulle avboka den. (1500:- för att de ska konstatera att jag har ett litet litet hål, vilket de konstaterade sist, nej tack) Mitt problem med att avboka är att jag inte kan. Jag kan inte säga nej till säljare heller, så jag bad min mamma ringa och låtsas vara mig. Det är faktiskt sant. Nere i Helsingborg fick en kompis ringa och avbeställa min prenumeration på HD och när jag flyttade upp till sthlm hade jag två prenumerationer på DN och en på Svenskan, samtidigt, för att jag inte kunde säga nej. Jag läser inte tidningen.
Nuför tiden ger jag telefonen till A när det ringer säljare, han är bättre på det där.

Idag gick jag ut med vagnen med katten i. Hon låg i korgen under vagnen och jag tänkte väl inte på det. Jag tyckte dock att den var lite tyngre än vanligt att vända. Men jag hann bara ut i trapphuset innan hon blev själaglad och trodde hon hittat friheten. Moahahahaha sa jag och lyfte in henne igen. Nu är hon sur.

Hur väljer man dagis? Jag har förstått att man kan göra det via hemsidan för kommunen, men hur många ska man välja, när ska man välja, jag kan hålla på hur länge som helst med alla dessa frågor. När jag äntligen hittat ett som jag ville välja så skulle man logga in. Vaddå logga in? Med vaddå? Till vaddå? Ja, ännu en uppsjö frågor som uppstod. Dessutom funkade inte bankID grejjen, så nu ger jag upp.
By the way, för att göra det än mer rörigt så heter det inte dagis längre. Det alternativet finns inte ens, utan nu är det "förskola". I min värld är förskola något för sexåringar som ska förbereda sig för ett gäng år i skolan. Om det inte är "förskola" så är det "familjedaghem". Den knappen har jag inte ens vågat mig på, jag vill inte ha fler alternativ. Jag vill ha:
Var bor du?
Vill du ha ett dagis nära dig?
Här är de dagis nära dig, vilket vill du ha?
När vill du att ditt barn ska börja på dagis?

Konstigare än så behöver det väl inte vara? Nu fick jag huvudvärk!

Vad ska vi äta ikväll?
Vi måste börja veckohandla, så är det. Ja, jag vet att det har gått långt, men jag börjar ana att vi inte längre har något val. Varenda dag ska man tänka ut något att äta och gå och handla det.
Dels är jag trött på att handla varenda eviga dag, dels är jag trött på att komma på olika rätter. Dessutom så kostar allt så mycket mer när man handlar en gång om dagen. Jag menar, vi handlar ju aldrig under 250:- och jag menar, vem betalar 250:- för en pasta carbonara eller en pytt i panna? Som grädde på detta så ska man laga maten och diska efter sig.
Då blir det ju billigare att käka ute.
Kanske ska gå ut och käka idag och spara pengar, ingen dum idé.

What to say? Vet inte. Nä, jag har kommit på att jag inte får klaga, för jag har inte röstat. Man kan ju inte gnälla på att sverige röstar fel om man inte röstar. Så jag biter ihop.
Men alltså. Opera?!?!
Ridå.

Igår, hela dagen igår. Inatt, hela natten förutom när hon tänkte välta mitt vattenglas men istället började dricka ur det så inte jag kunde göra det.
Detta krafsande på balkongdörren gör mig vansinnig! Skulle aldrig släppt ut henne för ett par dagar sen. Hon tror väl att hon tuffat till sig sen sist och ska ge det där lövet vad det tål. Kanske ska släppa ut henne idag när det är typ storm. Man blåser ju näst intill bort bara man står i närheten av ventilen.
Brrrr, men idag är det vår. :)

Kollade Liverpool mot Inter igår, vilket jag inte skulle gjort. Usel match på Inters planhalva och stackars Materazzi åkte ut ganska orättvist. Som Elin inte var så sen med att påpeka; "Inter agerade mur igår, men inte hjälpte det". Jäkla skit! Matchen var så tråkig att jag somnade under andra halvlek och missade målen. Huvudsaken var att det inte var Peter Crouch som gjorde något av dem.
Var var Zlatte?

Snart kommer våren, jag hörde idag att om det är plusgrader i två dagar till så är det vår (enligt några mätningar som ingen tycker är intressanta förutom nu). Den är så välkommen. Bara att veta att det är vår gör det lite lättare att bita ihop.

Vad har annars hänt idag? Jo, jag vet var stanken ui trapphuset kommer från. (luktar hundbajs till och från). Tydligen obehandlat linoleumgolv som blivit rengjort som luktar så. Så kom hit och behandla, säger jag.

Så idag har varit en slappdag. Hängt i Forum. (handlat tvättlappar på konsum) och suttit på balkongen i solglasögon, unge i knät med munnen full av nappflaska och katten och hoppas att det ska göra att våren kommer snabbare.

Man märker tydligt att katten inte varit ute på ett tag, hon blev livrädd av att ett löv virvlade runt på backen och sprang in igen. Tuff som en bandyboll! Nu ligger hon under vagnen och tar igen sig.

Idag har jag varit på jobbet och hälsat på och det var jätteroligt. Anna sa att hon läste min blogg, kul att någon gör det. :) Hej Anna!
Jag saknar allt att jobba lite och skulle lätt kunna tänka mig att börja jobba halvtid torsdagar och fredagar. Jag bor så nära att det tar 7 minuter med saltsjöbanan från dörr till dörr. När jag sa det så fick jag höra att jag inte längre kommer ihåg vad jobba är, för då hade jag aldrig sagt så. Hon fick mig till och med att ta tillbaks det. Men vaddå? Nä, jag ska nog ta tillbaks att jag tog tillbaka det. (Tillbaka var ett konstigt ord, heter det verkligen så?)
Hur som helst var det roligt att vara där.
Men Lillgrabben somnade och han är inte så lätt att gå runt och bära på när det inte finns någon styrsel alls i honom. 6,5kg klump på axeln, så jag ska nog be snällt om en massage ikväll.

För att uppdatera om tanden. Fortfarande jätteont!

Den här veckan är en tråkvecka! Veckan innan pengarna från försäkringskassan kommer. Den här veckan är man liksom tvingad att vara hemma. Men barnbidraget kommer innan som en gäng syremolekyler som piggar upp för att ta slut dagen efter. Men det inger hopp i alla fall.
Så nu, med andra ord, ska jag sitta hemma och invänta barnbidraget. Efter tre månader så vet jag fortfarande inte riktigt när det kommer, men i alla fall under den här veckan.

P.S. Körde en rättstavning på stycket, och vet ni vad saltsjöbanan skulle ersättas med om datorn fick bestämma? Bananskalet eller bananklasar. Märkligt!

Idag är en såndär dag då hjärnan har ställt in sig på noll. Det finns ingen lust till någonting, även om jag inte är på dåligt humör.
Det finns inget bra på TV, ingen bra fotboll, lillkillen har inga intressanta aspekter att komma med och A verkar vara på samma humör som jag. Rastlös men för lat för att göra något helt enkelt. Tidigare såg jag A sitta dumstirra på TV-shop. Vi var och skulle käka lunch, men upptäckte att vi inte pallade stå i kön till lunchen, så vi vände och köpte oss en korv i korvståndet istället och satte oss längs väggen och tyckte att det kändes lite vår.

Nä, det finns inga ord. Igår satt jag likt förbannat och tittade melodifestivalen. Inte ens Björn Gustafsson gjorde något större intryck och låtarna var, om möjligt, sämre än för en vecka sen. Nä, nu när jag tänker på det blir jag upprörd, tänk på något annat nu fort! Tänk tänk tänk...
Eftersom hjärnan har ställt in sig på noll så går det inte så bra, men det gör inget för jag orkar inte bli upprörd. Börjar faktiskt se det komiska i det hela, och det tragiska... Många känslor.

Rocky och Drago på TV. Har börjat tycka att det är rätt roligt faktiskt, så jag måste passa på när det äntligen finns något att kolla på, speciellt eftersom jag ändå bara sitter och skriver dravel för att få tiden att gå så jag kan börja laga korvstroganoff snart. Hungrig! Äter ju knappt för det gör så jävla ont i tanden!

28 år idag. Födelsedagen har jag tillbringat på tandakuten och betalade en väldigt massa pengar för att konstatera att det inte alls var i tanden jag hade ont. Nä, jag är tydligen förkyld, eller har träningsvärk i kindmuskeln. Det var det fräckaste.
Jag har i alla fall inte blivit så gammal att jag drabbats av tandlossning än, eller jag kanske inte ska ropa hej än? Vem vet, den där förkylningen kanske luckrar upp varenda rot man har i käften och det blir skitdyrt!

Jag är inte så mycket för att fira mig själv, tycker mest att det känns löjligt faktiskt, men kvällen vart bra och vi käkade, mot alla odds då vi provade något helt nytt, väldigt god mat. Ibland förvånar jag till och med mig själv och det är alltid roligt.

Jahapp, nu gnälls det bakom mig...

... Tandvärk. Tandvärk på riktigt. Vet inte vad som är det värsta, att behöva ta tag i tandläkare och passa in det med lillkillen och A:s jobb, eller att ha ont. Jag vet ju att de kommer att ta bort tandsten när jag är där, och jag hatar det! Har inte varit hos tandläkaren på flera flera år, alltså typ 10 år och ju längre det går ju jobbigare blir det. Inte för att jag haft någon tandläkarrädsla, utan för att jag är lat. Nu har det gått så länge att jag blivit rädd. Mest för att jag känner mig dum. De kommer ju håna mig. Jag var faktiskt hos tandläkarakuten för tre år sen ungefär, då jag bet av en tand på en ost och skinkfralla (status på tänderna: sådär). På akuten sa de att jag borde gå till tandläkaren och jag tror inte att de menade om tre år då. Kanske ska till akuten igen, då får jag i alla fall ha kvar min tandsten.

God natt.

Idag har verkligen varit en superdag, har varit och lunchat i stan med mamma, gått en långprommis i stan (till SÖS för att möta A) och verkligen fått en försmak till våren. Tänk att jag svor lite över att jag glömde solglasögonen.
Sen kommer man hem och ser att de höjt räntan. Va fan! Tyckte jag läste i morse att de inte skulle göra det.
Därefter blir man magsjuk, så nu är jag kraftlös och tycker ohyggligt synd om mig själv. Hjälp, vilket snörpligt slut på en sådan bra dag.

Åh vad det är härligt att vakna och solen skiner. Nästan vårkänslor! Och A jobbar hemifrån idag, alltid skönt att ha någon att prata lite med mellan varven. Idag är en bra dag!
Igår var en hemsk dag. Jag undrar om lillskiten blir gnällig för att jag är på dåligt humör eller om jag blir på dåligt humör på grund av att han är gnällig. Samma visa som alltid, hönan eller ägget?

Är det så det måste vara? Måste småbarnsföräldrar se ut som om världen sprungit om dem? När man har kommit ur den här tiden, kommer någon av sina gamla vänner känna igen en?
"Möt mig vid slussen, du känner igen mig på det gråa håret och rynkorna".
Förmodligen har man inte gått ner de där gravidkilona heller, så man väger 10 kilo mer och har slutat bry sig. Man har köpt tio mjukisbyxor till priset av ett halvt par på Ullared och man har inte borstat håret på tre år.
Eller ska man klä upp sig och sminka sig för att sitta hemma och byta blöja och torka upp kräk? Tre lass kemtvätt varje vecka låter ju inte heller som den bästa lösningen. Nä, lösningen måste vara att lära sig balansera, det ska jag träna på.

Annars händer inte så mycket, Har hittat ett fik där de har babysitter till låns. För er som inte är föräldrar så låter det kanske inte så intressant, men jag lovar! HEAVEN!
När jag läser igenom det här så upptäcker jag att jag har blivit en såndär mamma. Ingen idé att spjärna emot längre. Mammagrupper, fik med babysitter.... Jag kommer och hälsar på i verkligheten om ett par år, möt mig då vid slussen...
Idag skulle vi se hur det funkar på öppna förskolan. Den har öppet måndagar 13-16 för barn under 6 månader. (Läs för föräldrar till barn under 6 månader, för get real, barnen har inte mycket utbyte av det hela, förutom lite slem och bakterier antar jag). Vi hittade till slut rätt och en av tjejerna jag gick med frågade om vi skulle låsa vagnen, eller om det var onödigt. Låsa vagnen? Jag har inte ens tänkt den tanken faktiskt, måste man skaffa lås till den? Eller har de lås på själva vagnen? Man får väl gå ner och hämta låset till cykeln.
Vi kom dit 13:45 och just idag så stängde de kl. 14 av någon anledning som jag inte läste, så det var bara att gå tillbaks och undvika att prata om lås på vagnar.

Well well, man lär så länge man lever.

Nu har katten kommit hem från mina föräldrar, hon var där då vi var i Sälen, min mormor passade henne och mina föräldrars två katter.
Alltid när hon kommer hem därifrån (utöver att hon gått upp massor i vikt) så är hon dels supertrött och sover väldigt mycket och dels väldigt kelig i ett par dagar. Jättemysigt, kanske ni tänker då, men inte alltid. Inatt ville hon leka och kela hela natten och så fort jag somnade så kom tassen i ansiktet som ett brev på posten. När väl katten somnade så vaknade såklart ungen och ville ha mat. Idag hoppas jag att André har överseende med mig.

Melodifestivalen... Var det ett skämt, eller? Jag förstår inte varför jag tittar på skiten år efter år, men igår måste varit värst någonsin. Men hurra för Kristian Luuk och den nya förmågan Björn Gustafsson!


Igår kom jag på idén att starta ett fotbollslag här av bara mammor, så ska vi starta en liten serie mamma-lag som möts. A undrade om det inte behövs fler lag än vårt för en serie. Visst finns det en poäng, det måste väl medges. Men det kanske finns det, det är nog värt att kolla upp.

Jag är DIF:are i själen, inget kan någonsin få mig att ändra mig. Trodde jag. Rami Shaaban. En av mina absoluta favoriter ska börja spela i Hammarby. Vad betyder det här? Ska jag krypa över till A:s sida med svansen mellan benen, eller ska jag gå som en rakryggad djurgårdare och heja på Shaaban i smyg? Ågren!

Nu intar jag min roll som mjölkkossa och ska ta hand om min kalv innan gnäll övergår till skrik.

Åhh, har beslutsångest. Idag ska alla mammor från mammakursen mötas och promenera tillsammans. Jag kan inte påstå att jag supergärna vill promenera med 10 barnvagnar, det vore ren lögn. Å andra sidan så kan jag knappast sitta hemma och gnälla över att det är trist att vara hemma. Jag får se hur jag gör. Kanske stannar hemma och bäddar ner mig och skyller på halsont (som faktiskt är sant).

Idag händer det grejer! Sessan och Gustaf har åkt in till BB. Kom igen nu! Sitter hemma och gör vågen.

Annars händer det inte så mycket faktiskt, ni som har hängt med vet att det är bajsdag idag, hoppas André kommit hem tills dess. Det vore inte mer än rätt faktiskt.
Så min dag verkar vara att sitta vid telefon och invänta SMS eller samtal från Sessan, mata deras katt och invänta bajsattack. Tragiskt. Det blir nog den där promixen ändå.

Klockan är 16:15 och jag har inte ätit en matbit idag, ändå gick jag upp klockan 8.
Men plötsligt vart klockan 11:30 och jag fick bråttom. Klockan 13 skulle vi (jag och Lillskrutten) vara på mammakurs. Jag var väldigt skeptisk till det och tycker inte så mycket om att sitta och jämföra förlossningar och amning och så. Jag blev rätt positivt överraskad och tyckte faktiskt att det var ritkigt trevligt. Men det är lite så att allas upplevelser är liksom ytterligheter. Antingen så är det den värsta förlossningen i världen, eller så var den i princip smärtfri. Antingen så har man haft en väldans blues efter förlossningen och typ inte velat ha barnet, eller så har allt gått så himla bra och deras barn är kanske till och med lite bättre än de andras. Men det är väl så antar jag, det är väl ingen som vill ha ett såntdär vanligt barn.

Vi kom hem från sälen med alla 12 benen i behåll. Det var en riktigt bra resa faktsikt och jag fick festa för första gången sen Moses badade. Det var lika kul som jag kom ihåg.
Skidåkningen var bara sådär dock, däremot hyrde vi var sin skoter (mamma var hemma i stugan med Lillskrutten). Jag, A, brorsan, hans fru och pappa. Tänk er! Som bekant så har mitt lokalsinne sina brister, men uppe på ett kalfjäll där det verkligen inte finns några som helst riktmärken, i totalmörker (klockan var 19). Vi åkte ju längst spåret såklart, men efter att vi vänt så kom vi efter en stund till en korsning som ingen av oss märkt. Vilket håll? Nåja, vi kom ju hem utan problem. Jag upptäckte att jag blivit mer farträdd på äldre dagar också. En grupp som kört dagen innan oss hade kört vilse och det tog fyra man och fyra timmar att hitta dem igen.

Nä, nu måste jag faktiskt ta något att äta!