Nobody´s perfect.

508:- för kyckling och potatissallad. Det var det vi skulle äta till kvällsmat. Ok, 48:- kattmat också. Men vart tog resten av pengarna vägen? Lite kex och ost, that´s it. Jag säger ju det, VECKOHANDLA. Vad jag dock vet är att vägen mellan tanke och action är vääääldigt väldigt lång, men jag närmar mig långsamt mitt mål.

Igår tog nog hypokondrikern i mig överhanden. Huvudvärk och illamående, vad är det nu för livsfarlig sjukdom jag har fått? Mjältbrand? Vad är symtomen?
Jag var bara trött och mådde illa av allt chokladätande tror jag, för i morse mådde jag bra igen, förutom ångesten för chokladätandet.

Annars har inte mycket hänt. Lillskrutten mår bra igen, tack och lov. Tanken på kväva hans skrik med med en trasa med kloroform fanns under kortare ögonblick. Men nej, så långt ska man väl inte behöva gå. Dessutom hade jag ingen hemma.
Lollo berättade om en kille som tejpade fast nappen med kirurgtejp på hans fyra ungar, för att slippa spendera natten med att peta in nappen i skrikiga barns munnar. Man lär så länge man lever.

Mitt nästa projekt är att göra i ordning hans rum till ett rum istället för förvaringsutrymme. Kanske överflödigt att säga att vägen mellan tanke och handling är sådär lång igen, men jag har i alla fall smugit mig in och påbörjat tankegången. Men innan omvandlingen sker ska vi ha bestämt hur det ska vara och köpa saker.
På tal om pengar igen, jag skulle handla en grej för 78:- och kassören sa att köpet nekades. O nooo, inte redan! Det är synd att säga att jag har koll på ekonomin, men milda Matilda, det är den 8:de idag och inte ens 78:- kvar.
Jag fick betala med kreditkortet, det är sant. Sen sprang jag till en bankomat för att kolla om jag verkligen inte hade några pengar, så jag testade ta ut 100:-. Jodå, det fanns åtminstone 100:- på kontot, för det gick igenom. Pust! Så nu har jag slutat svettas.

Nu ska jag allt skaffa mig lite koll på mitt konto.