Nobody´s perfect.

508:- för kyckling och potatissallad. Det var det vi skulle äta till kvällsmat. Ok, 48:- kattmat också. Men vart tog resten av pengarna vägen? Lite kex och ost, that´s it. Jag säger ju det, VECKOHANDLA. Vad jag dock vet är att vägen mellan tanke och action är vääääldigt väldigt lång, men jag närmar mig långsamt mitt mål.

Igår tog nog hypokondrikern i mig överhanden. Huvudvärk och illamående, vad är det nu för livsfarlig sjukdom jag har fått? Mjältbrand? Vad är symtomen?
Jag var bara trött och mådde illa av allt chokladätande tror jag, för i morse mådde jag bra igen, förutom ångesten för chokladätandet.

Annars har inte mycket hänt. Lillskrutten mår bra igen, tack och lov. Tanken på kväva hans skrik med med en trasa med kloroform fanns under kortare ögonblick. Men nej, så långt ska man väl inte behöva gå. Dessutom hade jag ingen hemma.
Lollo berättade om en kille som tejpade fast nappen med kirurgtejp på hans fyra ungar, för att slippa spendera natten med att peta in nappen i skrikiga barns munnar. Man lär så länge man lever.

Mitt nästa projekt är att göra i ordning hans rum till ett rum istället för förvaringsutrymme. Kanske överflödigt att säga att vägen mellan tanke och handling är sådär lång igen, men jag har i alla fall smugit mig in och påbörjat tankegången. Men innan omvandlingen sker ska vi ha bestämt hur det ska vara och köpa saker.
På tal om pengar igen, jag skulle handla en grej för 78:- och kassören sa att köpet nekades. O nooo, inte redan! Det är synd att säga att jag har koll på ekonomin, men milda Matilda, det är den 8:de idag och inte ens 78:- kvar.
Jag fick betala med kreditkortet, det är sant. Sen sprang jag till en bankomat för att kolla om jag verkligen inte hade några pengar, så jag testade ta ut 100:-. Jodå, det fanns åtminstone 100:- på kontot, för det gick igenom. Pust! Så nu har jag slutat svettas.

Nu ska jag allt skaffa mig lite koll på mitt konto.

Idag är en tuff dag. Inte som i tuff ball, utan som i tuff -Ge mig styrka- tuff.
Klockan 05:20 ringde klockan, vi skulle till BVC idag för att vaccinera lillpojken. Vi har en tre månaders gammal (ung heter det än så länge va?) son och jag är den mjäkiga och gnälliga i familjen. Känns bra. Jag ville gå ut när sprutorna kom fram, men tog sats och stannade kvar medan A höll fast honom.
Men grabben var sådär grabbigt tuff och skrek bara under sticken, sen var han glad igen. Eller hur. Han somnade och A åkte vidare till jobbet, väl hemma var han rätt glad och lite trött bara, sen plötsligt kom det! Vråltjutet som inte tystnade! Så jäkla snäll och glad är han inte.
Gå och bära honom, så fort jag sätter mig eller stannar så tjuts det lite högre och lite kraftigare. 7 kg är inte så mycket kan man tro, men det är det. 7 kg är enormt mycket! Idag skulle jag nog säga att det är mer än 50 kg.

Nu fick jag skrivkramp och kan inte ödsla den tysta stunden här genom att sitta här framför datorn och försöka komma på något roligt att skriva. Inget är roligt idag.
(Jo, klart fan att det är det, det är ju fint väder som jag kan se genom fönstret, det är roligt)

Jag lurade mig själv, nu har jag ringt och nu finns det inte längre lappar överallt med deras nummer.
Dessutom har jag varit ute och gått med pappa och fikat. Satt längs en husvägg i solbriller och jackan av! Vårkänslor! Vill bara skrika.... OOOAAAAAAAAAAAAA!
En bra dag idag!

Döfött att at tag i saker för inget händer ändå.
Vår toalett. Den fylls inte upp efter att man spolat, man måste vänta typ en kvart. Så har den varit i över ett år. För drygt ett halvår sen var det någon här som skulle fixa den och fläkten och toan. Fläkten kunde han inte fixa och sa att han skulle skicka en annan kille. Vi väntar fortfarande. Toan fixade han och den höll i två dagar.
Förra veckan träffade jag, av en händelse en kille från våra förvaltare och jag frågade honom vad jag skulle göra. Han var här idag och konstaterade att han inte kunde fixa det på rak arm, toan måste plockas isär och eventuellt bytas ut helt. De som byggde huset ska stå för det.
Nu står jag, med andra ord på ruta noll igen.
Det som håller mig ifrån att ringa är:
Ett: Måste leta fram telefonnummer = lathet.
Två: Måste bestämma en dag då de kommer = framförhållning, inte min starkaste sida.
Ja, det var bara det, men det är inte så bara, det är det som gör att vi gått i över ett år med trasig köksfläkt och toa.
Nu ringde jag de som byggt huset, men inget svar såklart. Nu kommer det ju ta månader igen och helt plötsligt har garantin gått ut.

Men nu ska jag inte klaga mer. Fiiiint väder! Kallt och sol, I like! Jag är på gott humör, lillgngstern är på gott humör och pappa kommer hit och vi ska ta tisdagspromenaden.
Nu ska jag sätta upp lappar hemma med PEABs telefonnummer så jag inte kan skylla på att jag inte har det. Sen ringer jag till slut för jag blir så trött på lapparna. Man måste komma på knep för att lura sig själv. Jag blir så nöjd när jag lyckas.

Om ni undrar så mår katten fortfarande bra, inga gömda skador när hon flög ner från balkongen. Däremot hade jag tankar på att göra henne halt inatt, men det var inget som hör ihop med balkongfallet.

Afterwork! I like. Det var mycket trevligt i fredags.

Jahapp, då har föräldrapenningen kommit. Och tagit slut. lillgrabben får se till att inte växa på en månad, för han får nu inte några nya kläder. Jag har insett att det blir rätt mycket pengar och när man som ledig hela dagarna ser något, så måste det av någon anledning, köpas. Det handlar inte bara om grabben, utan även mig själv.

Frukost!

Vin på sjökrogen får bli en annan dag, för det var inte riktigt preppat för barnvagn på uteserveringen, så vi gick och köpte en flaska vitt vin och satte oss på balkongen istället.
Ut med barnvagnen och katten skulle visa sig på styva linan.
A: -Men se till att hon inte hoppar.
Jag: -Suck, hon har ju aldrig ens varit påväg, hon är på tok för feg. Skål älskling.
Vad tog det? Max fem minuter, sen har vi katten på fönsterblecket, hoppat från balkongen, finns inte en möjlighet att nå henne. Hjälten A skulle in i sovrummet och öppna fönstret när man hör naglar mot en griffeltavla. Eller klor på ett fönsterbleck, det låter likadant. Sen landade hon på grannens stenaltan med ryggen först.
Men allt slutade gott, A hämtade in henne och nu sitter vi inte på balkongen längre. Det är kanske inte meningen att jag ska få njuta med vin i solen.

Jag är lycklig! Solen skiner och jag ska ner till sjökrogen och dricka vin. I somras såg jag hur alla satt ute och drack vin och rökte och jag blev så himla avundsjuk och har längtat på detta sen dess. Cigaretten får jag helt enkelt avstå från.
Sen blir det after work. Vilket hårt jobb det är att vara mammaledig...

Jag tänkte lyxa till vardagen lite med en ny tröja, men var lite osäker. Kommer hem och provar (för vem orkar någonsin prova saker i affären?) och var fortfarande lite osäker. Jag lyfter ur lillskiten ur barnvagnen och "URK" säger den lille söta sonen. Kräk på tröjan, och in i tvätten. Guuud, I just love being a småbarnsförälder.
Nåja, jag ska inte bara klaga, nu behöver jag ju inte undra om jag ska ha kvar den eller lämna tillbaks den, så nu är jag egentligen rätt nöjd. Heaven.

Annars:
Status tandvärk: Kanon. Måste berätta något som jag förmodligen ska hålla tyst om, för det är lite pinsamt. Jag hade en tid till tandläkaren på fredag och skulle avboka den. (1500:- för att de ska konstatera att jag har ett litet litet hål, vilket de konstaterade sist, nej tack) Mitt problem med att avboka är att jag inte kan. Jag kan inte säga nej till säljare heller, så jag bad min mamma ringa och låtsas vara mig. Det är faktiskt sant. Nere i Helsingborg fick en kompis ringa och avbeställa min prenumeration på HD och när jag flyttade upp till sthlm hade jag två prenumerationer på DN och en på Svenskan, samtidigt, för att jag inte kunde säga nej. Jag läser inte tidningen.
Nuför tiden ger jag telefonen till A när det ringer säljare, han är bättre på det där.

Idag gick jag ut med vagnen med katten i. Hon låg i korgen under vagnen och jag tänkte väl inte på det. Jag tyckte dock att den var lite tyngre än vanligt att vända. Men jag hann bara ut i trapphuset innan hon blev själaglad och trodde hon hittat friheten. Moahahahaha sa jag och lyfte in henne igen. Nu är hon sur.

Hur väljer man dagis? Jag har förstått att man kan göra det via hemsidan för kommunen, men hur många ska man välja, när ska man välja, jag kan hålla på hur länge som helst med alla dessa frågor. När jag äntligen hittat ett som jag ville välja så skulle man logga in. Vaddå logga in? Med vaddå? Till vaddå? Ja, ännu en uppsjö frågor som uppstod. Dessutom funkade inte bankID grejjen, så nu ger jag upp.
By the way, för att göra det än mer rörigt så heter det inte dagis längre. Det alternativet finns inte ens, utan nu är det "förskola". I min värld är förskola något för sexåringar som ska förbereda sig för ett gäng år i skolan. Om det inte är "förskola" så är det "familjedaghem". Den knappen har jag inte ens vågat mig på, jag vill inte ha fler alternativ. Jag vill ha:
Var bor du?
Vill du ha ett dagis nära dig?
Här är de dagis nära dig, vilket vill du ha?
När vill du att ditt barn ska börja på dagis?

Konstigare än så behöver det väl inte vara? Nu fick jag huvudvärk!

Vad ska vi äta ikväll?
Vi måste börja veckohandla, så är det. Ja, jag vet att det har gått långt, men jag börjar ana att vi inte längre har något val. Varenda dag ska man tänka ut något att äta och gå och handla det.
Dels är jag trött på att handla varenda eviga dag, dels är jag trött på att komma på olika rätter. Dessutom så kostar allt så mycket mer när man handlar en gång om dagen. Jag menar, vi handlar ju aldrig under 250:- och jag menar, vem betalar 250:- för en pasta carbonara eller en pytt i panna? Som grädde på detta så ska man laga maten och diska efter sig.
Då blir det ju billigare att käka ute.
Kanske ska gå ut och käka idag och spara pengar, ingen dum idé.

What to say? Vet inte. Nä, jag har kommit på att jag inte får klaga, för jag har inte röstat. Man kan ju inte gnälla på att sverige röstar fel om man inte röstar. Så jag biter ihop.
Men alltså. Opera?!?!
Ridå.

Igår, hela dagen igår. Inatt, hela natten förutom när hon tänkte välta mitt vattenglas men istället började dricka ur det så inte jag kunde göra det.
Detta krafsande på balkongdörren gör mig vansinnig! Skulle aldrig släppt ut henne för ett par dagar sen. Hon tror väl att hon tuffat till sig sen sist och ska ge det där lövet vad det tål. Kanske ska släppa ut henne idag när det är typ storm. Man blåser ju näst intill bort bara man står i närheten av ventilen.
Brrrr, men idag är det vår. :)

Kollade Liverpool mot Inter igår, vilket jag inte skulle gjort. Usel match på Inters planhalva och stackars Materazzi åkte ut ganska orättvist. Som Elin inte var så sen med att påpeka; "Inter agerade mur igår, men inte hjälpte det". Jäkla skit! Matchen var så tråkig att jag somnade under andra halvlek och missade målen. Huvudsaken var att det inte var Peter Crouch som gjorde något av dem.
Var var Zlatte?

Snart kommer våren, jag hörde idag att om det är plusgrader i två dagar till så är det vår (enligt några mätningar som ingen tycker är intressanta förutom nu). Den är så välkommen. Bara att veta att det är vår gör det lite lättare att bita ihop.

Vad har annars hänt idag? Jo, jag vet var stanken ui trapphuset kommer från. (luktar hundbajs till och från). Tydligen obehandlat linoleumgolv som blivit rengjort som luktar så. Så kom hit och behandla, säger jag.

Så idag har varit en slappdag. Hängt i Forum. (handlat tvättlappar på konsum) och suttit på balkongen i solglasögon, unge i knät med munnen full av nappflaska och katten och hoppas att det ska göra att våren kommer snabbare.

Man märker tydligt att katten inte varit ute på ett tag, hon blev livrädd av att ett löv virvlade runt på backen och sprang in igen. Tuff som en bandyboll! Nu ligger hon under vagnen och tar igen sig.

Idag har jag varit på jobbet och hälsat på och det var jätteroligt. Anna sa att hon läste min blogg, kul att någon gör det. :) Hej Anna!
Jag saknar allt att jobba lite och skulle lätt kunna tänka mig att börja jobba halvtid torsdagar och fredagar. Jag bor så nära att det tar 7 minuter med saltsjöbanan från dörr till dörr. När jag sa det så fick jag höra att jag inte längre kommer ihåg vad jobba är, för då hade jag aldrig sagt så. Hon fick mig till och med att ta tillbaks det. Men vaddå? Nä, jag ska nog ta tillbaks att jag tog tillbaka det. (Tillbaka var ett konstigt ord, heter det verkligen så?)
Hur som helst var det roligt att vara där.
Men Lillgrabben somnade och han är inte så lätt att gå runt och bära på när det inte finns någon styrsel alls i honom. 6,5kg klump på axeln, så jag ska nog be snällt om en massage ikväll.

För att uppdatera om tanden. Fortfarande jätteont!

Den här veckan är en tråkvecka! Veckan innan pengarna från försäkringskassan kommer. Den här veckan är man liksom tvingad att vara hemma. Men barnbidraget kommer innan som en gäng syremolekyler som piggar upp för att ta slut dagen efter. Men det inger hopp i alla fall.
Så nu, med andra ord, ska jag sitta hemma och invänta barnbidraget. Efter tre månader så vet jag fortfarande inte riktigt när det kommer, men i alla fall under den här veckan.

P.S. Körde en rättstavning på stycket, och vet ni vad saltsjöbanan skulle ersättas med om datorn fick bestämma? Bananskalet eller bananklasar. Märkligt!

Idag är en såndär dag då hjärnan har ställt in sig på noll. Det finns ingen lust till någonting, även om jag inte är på dåligt humör.
Det finns inget bra på TV, ingen bra fotboll, lillkillen har inga intressanta aspekter att komma med och A verkar vara på samma humör som jag. Rastlös men för lat för att göra något helt enkelt. Tidigare såg jag A sitta dumstirra på TV-shop. Vi var och skulle käka lunch, men upptäckte att vi inte pallade stå i kön till lunchen, så vi vände och köpte oss en korv i korvståndet istället och satte oss längs väggen och tyckte att det kändes lite vår.

Nä, det finns inga ord. Igår satt jag likt förbannat och tittade melodifestivalen. Inte ens Björn Gustafsson gjorde något större intryck och låtarna var, om möjligt, sämre än för en vecka sen. Nä, nu när jag tänker på det blir jag upprörd, tänk på något annat nu fort! Tänk tänk tänk...
Eftersom hjärnan har ställt in sig på noll så går det inte så bra, men det gör inget för jag orkar inte bli upprörd. Börjar faktiskt se det komiska i det hela, och det tragiska... Många känslor.

Rocky och Drago på TV. Har börjat tycka att det är rätt roligt faktiskt, så jag måste passa på när det äntligen finns något att kolla på, speciellt eftersom jag ändå bara sitter och skriver dravel för att få tiden att gå så jag kan börja laga korvstroganoff snart. Hungrig! Äter ju knappt för det gör så jävla ont i tanden!

28 år idag. Födelsedagen har jag tillbringat på tandakuten och betalade en väldigt massa pengar för att konstatera att det inte alls var i tanden jag hade ont. Nä, jag är tydligen förkyld, eller har träningsvärk i kindmuskeln. Det var det fräckaste.
Jag har i alla fall inte blivit så gammal att jag drabbats av tandlossning än, eller jag kanske inte ska ropa hej än? Vem vet, den där förkylningen kanske luckrar upp varenda rot man har i käften och det blir skitdyrt!

Jag är inte så mycket för att fira mig själv, tycker mest att det känns löjligt faktiskt, men kvällen vart bra och vi käkade, mot alla odds då vi provade något helt nytt, väldigt god mat. Ibland förvånar jag till och med mig själv och det är alltid roligt.

Jahapp, nu gnälls det bakom mig...

... Tandvärk. Tandvärk på riktigt. Vet inte vad som är det värsta, att behöva ta tag i tandläkare och passa in det med lillkillen och A:s jobb, eller att ha ont. Jag vet ju att de kommer att ta bort tandsten när jag är där, och jag hatar det! Har inte varit hos tandläkaren på flera flera år, alltså typ 10 år och ju längre det går ju jobbigare blir det. Inte för att jag haft någon tandläkarrädsla, utan för att jag är lat. Nu har det gått så länge att jag blivit rädd. Mest för att jag känner mig dum. De kommer ju håna mig. Jag var faktiskt hos tandläkarakuten för tre år sen ungefär, då jag bet av en tand på en ost och skinkfralla (status på tänderna: sådär). På akuten sa de att jag borde gå till tandläkaren och jag tror inte att de menade om tre år då. Kanske ska till akuten igen, då får jag i alla fall ha kvar min tandsten.

God natt.

Idag har verkligen varit en superdag, har varit och lunchat i stan med mamma, gått en långprommis i stan (till SÖS för att möta A) och verkligen fått en försmak till våren. Tänk att jag svor lite över att jag glömde solglasögonen.
Sen kommer man hem och ser att de höjt räntan. Va fan! Tyckte jag läste i morse att de inte skulle göra det.
Därefter blir man magsjuk, så nu är jag kraftlös och tycker ohyggligt synd om mig själv. Hjälp, vilket snörpligt slut på en sådan bra dag.

Åh vad det är härligt att vakna och solen skiner. Nästan vårkänslor! Och A jobbar hemifrån idag, alltid skönt att ha någon att prata lite med mellan varven. Idag är en bra dag!
Igår var en hemsk dag. Jag undrar om lillskiten blir gnällig för att jag är på dåligt humör eller om jag blir på dåligt humör på grund av att han är gnällig. Samma visa som alltid, hönan eller ägget?